Fire ( put it in the air ).




Eftermiddagen tillbringades i solen med Ben & Jerry's. Riktigt härlig dag iallafall och ikväll blir det mys med finaste Josephine!  Nej, akta er för elden och var försiktig med drickan så hörs vi imorgon. Puss




Han ser rakt igenom mig.




Nu tänker jag lägga mig och vrida upp herr Hellström på högsta volym. Förövrigt så har jag varit så stressad, överröst av plugg och kroppen har inte fått vila upp sig efter träningarna, så jag är helt död. Men imorgon är det sovmorgon så då ska jag äntligen få sova ut! Förresten så vill jag be om ursäkt för hemska inlägg på senaste tiden. Ska ta mig i kragen i helgen och starta om på nytt.

Bilden är från en butik i Göteborg. En kvinna hade hittat en tidning på 50-talet inne i en gammal garderob som hennes farfar var med i. Så istället för att slänga den eller låta den ligga, så rev hon isär tidningen och klistrade fast den på skyltdockan. Jag älskar kreativitet.

Annars då? Det är jobbigt att gå omkring när det är nånting som saknas. Inuti.







Norrköping.




Krig. Fyra sovsäckar (med tillhörande kuddar) blev fullproppade med toapapper. Morgonen efter klagade alla på att papperet var slut.



Sötaste Neo.



Elsa.



Vi gjorde ingenting annat än spelade matcher och tränade i två dagar. Gissa hur trötta vi var på vägen hem? Trots att hela min kropp gör ont och mitt ansikte är sönderbränt, så hade jag galet kul.



Till min lycka så stannade vi till i Örebro och jag kunde köpa älskade donkenglassen med daim. Bland det godaste som finns. Nu däremot är jag så trött att jag snart somnar sittande. Och som grädden på moset så har vi nationella (på onsdag), ett prov och ca 5 uppsatser. Är det bara jag eller planerar alla lärare väldigt bra? Nåja, sömn får allt ta och vänta till nästa vecka verkar det som. Godnatt och sov gott.

Förövrigt så har jag kollat ca 45min på hockey, Sverige-Lettland. Jag vet, ibland förvånar jag mig själv.






Som jordgubb och lime.




Hej igen gott folk! Nu är jag hemma från Norrköping med en träningvärk som gör att jag knappt kan röra mig och med en oslagbart vacker bränna. (se bild ovan). Trött är jag också, så bilder och allt sånt där, ni vet, dyker upp imorgon. Om jag nu lyckas ta mig upp ur sängen förstås. Så puss, godnatt och allting liknande.




Och mitt hjärta pumpar på utan kontroll.






Nedräkningen har börjat. 28 dagar. 39 dagar. 49 dagar.

Förresten så är jag förälskad i nedre bilden. På riktigt.




Det kallas aprilapril.




Finns bara en sak att säga, klockrent!

Idag tog jag årets första springtur utomohus, hur skönt som helst! Skoldagen var chill och solen stekte på ordentligt. Imorgon åker jag ner till Norrköping med tjejerna på träningsläger. Vi åker vid 05.00 (?!), så det blir att försöka somna snart och dessutom sova i bilen. Jag kommer hem igen på söndag, så det blir väl ett inlägg då. Förövrigt? Solen sprider lycka i hela mig.




Apeldoorn.




Och plötsligt fick jag en längtan till Holland. Alla matcherna, laget och såklart min Malin. En av dom bästa veckorna på hela sommarlovet. Åh, tre månader kvar sen är vi på väg igen! Förresten så älskar jag bilden.

Nationella i matte, härligt början på dagen. Gick faktiskt helt okej, blandade känslor. Annars så har det varit väldigt lugnt. Förutom på träningen då vår tränare bestämde sig för att vara lite smått sadistisk och hade väldigt kul då han fick oss att jobba ordentligt. Dock var det första uteträningen för säsongen, så jag är glad ändå! Nu ska jag faktiskt ta och sova lite, hela jag skriker efter sömn. Puss och godnatt.




In a world without time and place.




-What kind of trouble?
-All kinds of trouble.





Its all about the details.






Är det bara jag, eller är det inte vår på riktigt förrän det är alldeles gult i diket?




Love generation.





Sötaste Leo och finaste mormor.

Förövrigt? Fyra uppsatser som ropar mitt namn. Jippie.




The heart asks the pleasure first.










This one is for the playboys. There's some money to be made, there's some bitches to be laid.


Lost among the translations.




Lite lyckligare, lite trasigare. Gårdagen spenderades med Mikaela och Josephine, det blev vattenpipa ute på balkongen. Dock var det inte så varmt som vi önskade, så det blev att dra på oss mjukiskläder och filtar. Men mys var det! Nu däremot ska jag försöka ta tag i en väldans massa plugg. Jag tror vi fick alla uppsatser på en och samma gång, men det är bara att bita ihop.

Förresten, låten ( Enya - May it be). Letade runt som en tok innan jag hittade den rätta versionen av låten, dock är inte videon så bra. Iallafall, det här är en av de få låtar som får mig att rysa. Så vrid upp volymen och njut.


Göteborg.




Jag drog vidare till Göteborg för att hälsa på syster. Frukosten var inte att klaga på.



En restaurang vars namn lockade till småskratt.



Jag mådde ganska gott när vi strosade längs gatorna och gick in i den ena second hand-butiken efter den andra. Inga fynd blev gjorda, men nog är Götet rätt mysigt ändå.



En väldigt trevlig, söt man stoppade oss på gatan och berättade om deras nya restaurang. Han pratade och skrattade så vi alla stod och log. På bilden ser ni hans maskot, vars namn jag inte kommer ihåg, denna fick vi behålla. Att något så enkelt kan få en så glad. Mannen var så trevlig och entusiastisk och ja, han gjorde min dag.

Nu ska jag försöka sova. Klockan 12 imorgon går tåget hem mot Dalarna igen. Ska bli skönt att få sova i min egna säng igen. Nej, sov så gott och må ni somna med värme i hjärtat.


EN VÄRLD FULL AV LIV.




Dom första dagarna av påsklovet spenderade jag i Jönköping med bland annat den här sötnosen. Solen sken och jag fick ett par riktigt härliga dagar. Därav har jag inte kunnat uppdatera, men nu kommer det dyka upp lite inlägg! Trippen ner dit var underbar och glädjen spred sig ända ut i fingertopparna.




Summercolour.




Nu mina käraste drar jag söderut (dock inom Sveriges gränser). Vi får se om jag får tag på internet, annars ses vi på fredag! Puss




OCH DET ÄR NU HISTORIEN SLUTAR. (11)


Jag vaknade av solen som värmde mitt ansikte. Jag borrar in ansiktet i kudden (som luktar dig) och sträcker på mig, försöker bli så lång som möjligt. Mina leder knakar och jag sätter mig försiktigt upp. På skakiga trötta ben vinglar jag in i köket, roffar åt mig en mandarin och sätter mig på balkongen. Värmen från solens strålar smeker min hud och sprider sig sakta genom min kropp. Jag ryser och får gåshud. Jag känner att idag vill jag bara vara, vill bara vara absolut ingenting.

Jag sväljer den sista mandarinklyftan samtidigt som jag går in igen. Slitna shorts, tshirt och en väst blir vad jag slänger på mig, caféet på andra sidan gatan ropar mitt namn. På väg ut går jag förbi dig där du ligger och sover. På samma ställe där jag lämnade dig, i soffan. Du, och endast du, kan få min mage att pirra där du ligger med armar och ben hullerombuller och småsnarkar. Jag står kvar ett tag, bara står och beundrar dig, din kropp. Min favoritkroppsdel är dina armar, starka och maskulina men ändå inte biffiga. Fast egentligen älskar jag nog mest dina ögon. Att kolla in i dina ögon, är som att läsa någons memoarer. Jag känner att allt jag vet om dig, knappt är en tredjedel av vad du har att berätta. Dina ögon kan vara så djupa att jag förlorar mig själv i dom, liksom glömmer bort verkligheten och allt runt omkring. Samtidigt vet jag ingen som kan se så busig och livfull ut som dig. Du ler, dina ögon utstrålar bus och jag antar utmaningen. Det spelar ingen roll om det handlar om vem som hinner fram till dörren först eller vem som är starkast på armbrytning. Du och jag är en ständig utmaning, ständigt kämpandes.

Jag vaknar upp ur mina tankar och upptäcker att jag står och ler för mig själv. Jag går ut och känner hur hela livet känns.. underbart, som om det är värt att leva. Jag har äntligen lyckats ta mig upp, från djupaste botten. Jag bryter en vana (jordgubbs+citronsorbé) och köper en mjukglass med nötkross på. Plötsligt är det som om jag är 10 igen och livets största bekymmer var om mamma sa att man inte fick gå ut och leka en dag, utan man skulle stanna hemma. Är det så här det känns? Att verkligen leva, att vara lycklig?

Jag hör en busvissling till vänster om mig och vänder huvudet för att se källan. Du. Ditt hår är ruffsigt, dina solglasögon sitter lite smått snett och din tröja är ut och in. Du ser så nyvaken och borta ut att jag inte kan kväva skrattet som bubblar inom mig. Samtidigt ser du så där förbjuden ut igen. Så där så jag inte vet vart jag ska ta vägen. Du lägger handen under min haka och kysser mig. Din haka sticks och jag ler återigen.

Jag vet att jag nångång måste åka hem igen, konfrontera min styvpappa och allt han har gjort. Jag vet att jag måste öppna mig om den där kvällen på klubben. Jag har ett förflutet, så söndertrasat att ingen riktigt vet vad dom ska säga när jag berättar. Om jag nu berättar. Jag vet att jag måste limma ihop det igen, jag kan inte gå runt och vara sönder för resten av livet. Men inte idag. Jag har klistrat ihop mig själv med plåstertejp och tänker vara lycklig. Det kanske inte håller förevigt, men det är värt en chans. För just nu är det bara du och jag. Och solen som smälter min glass jag håller i handen.

(Likt du tinar upp mitt iskalla hjärta.)





AIN'T NO SUNSHINE WHEN HE'S GONE.




Ännu en dag med strålande sol! Så jag ska springa ut och njuta av värmen innan jag åker till jobbet. Ikväll blir det släktmiddag då släkten inte har hunnit fira mig, så jag avslutar helgen med tårta. Mums! Sen ska jag träffa Linnea och därefter packa. Bilder lägger jag upp så fort jag hinner.





Du kan inte bli besviken.












Spenderade efterdagen med finaste Sofia. Vi åt glass (sommarens första mjukglass med tuttifrutti-strössel, mums!) och tog en promenad på stranden. Mys! Och jag säger då det, idag har det varit en riktig sommardag. Såna här dagar kan man inte få nog av. Nej, nu ska jag gå ut och njuta av kvällssolen. Puss!


TAKE A SAD SONG AND MAKE IT BETTER.


Jag känner för att skriva. Jag känner för att gå gymnasiet i Falun. Lära mig måla med ord, ta bilder som säger mer än tusen ord. Jag vill någonting mer. Foton är något jag tar dagligen, men säger dom tusen ord? Berättar dom om en känsla? Att skriva är något som är svårt att undvika dagligen. Men målar mina ord vackra tavlor? Nej. Jag vill använda metaforer som ingen annan använt tidigare. Jag vill få ner alla tankar och alla känslor i mina inlägg.

Detta år ska bli ett år fyllt med drömmar. Jag ska satsa på det jag älskar med livet som insats. Allt eller inget.

För er som älskar att läsa, så finns det två personer som skriver så vackert att det gör ont i märgen: Kim och Emma. Speciellt Emma inspirerar mig med sina texter, varesig de handlar om hennes egna smärta eller om vad hon gör för stunden. Så ta er tid och läs deras texter. Tro mig, det är värt de minutrar det tar.





WELCOME TO THE MOULIN ROUGE.




-The show must go on, Satine. We're creatures of the underworld. We can't afford to love.





Listen to the hidden words.








Påsksmällen idag. Vilket betydde att jag slapp alla lektioner för att jag är med i kören, härligt! Efter två uppvisningar och några smärre missöden så fikade vi. Och som ni ser på bilderna hade vi inte lite kul! Finns nog ingen härligare än Helena, hon sprider skratt tills vi alla ligger med tårar i ögonen. Under själva konserten lånade jag ut kameran och när jag fick tillbaka den hade jag minst 10bilder som den nedersta. Men det var en riktigt skön dag. Och vet ni vad som är ännu skönare? Det är lov.





WANNABE SOMETHING.




And I twist and turn. Trying to find my place in a world without soul. Tearing my heart out, for love I do not feel. Pretending to be everyone else. Living life without passion, ignoring the fire under my skin. Looking for something more, something I can not reach. Love Fuck Hate Life, all four letter words. Can you feel it?





Dreams only last for a night.










Idag blev det show istället för matte, vilket alla gladdes över. Dock har himlen varit alldeles grå och i denna stund faller regnet utanför mitt fönster. Förövrigt så borde jag verkligen sätta mig och plugga. NO-fördjupning, bilduppsats, författarporträtt och SO-fördjupning. Börjar känna mig smått stressad med alla uppsatser och ännu mer stressad över allt med gymnasiet. Sen Linnea kom in på musikkonservatoriet så har jag funderat om jag inte ska kämpa till sista blodsdroppen för att komma in på linjen i Falun. Önskelinjen är media med inriktning foto/textkommunikation. Vågar jag chansa?




The river flows in you.








Långpromenader på kvällarna har blivit en ny favorit. En annan favorit är solen och jag längtar som en galning till lovet. Puss




SHOOT FOR THE STARS, HONEY.






GRATTIS världens finaste Linnea. Du förtjänar platsen på musikkonservatoriet. När du spelar, är det som om tiden stannar och jag kan inte göra nått annat än att stanna upp jag med och bara lyssna. Vill du veta en hemlighet? Jag beundrar ditt sätt att våga chansa för att få dina drömmar uppfyllda. Ditt sätt att göra det du älskar. Så grattis än en gång.




CHILDHOODDREAMS.




Från vaggan till graven Josephine, från vaggan till graven.





Birthday.




Jag är kär i min klänning jag fick imorse. Sommar!



Så här äter man kokosbollar. Man biter av chokladen, käkar upp allt det vita, därefter botten och slutligen chokladen.



Efter jobbet bar det av in till staden för att fika med Jenny och Sofia. Mys! Och tack än en gång för kjolen Sofia!



Till middag serverades det bakad potatis och skagenröra. Mums! Sen tog jag och Linnea en promenad ner till sjön.



Linnea är bra. (bäst)



Och när jag kom hem blev det jordgubbar och glass. Kan en födelsedag sluta bättre?




Saturday.




En busig Fidde innan en härligt promenad i solen.



En väldigt söt, trött sjukling.



No place like home.




DEAR.




Idag tog jag fram min röda sommarjacka, yey! Och imorgon blir jag ett år äldre (är jag redan 16?). Blir ett mysigt avslut på helgen iallafall, glass med Sofia! Puss






Damage.




Youre my sunshine, no matter the season.




Dags för att ta fram den tunnaste vårjackan. (25grader där solen legat på hela dagen)



Vår!



Blev alldeles till mig när jag hittade ett brev som var addresserat till mig. Ända tills jag upptäckte texten på baksidan. (Fyller år på söndag). Nej, nu ska jag sätta mig i solen med en smoothie i handen. Puss!




WHEN BLINDNESS KEEPS ME FROM YOUR TOUCH.









EN GNUTTA KÄRLEK I DIN HAND.




Sms skickat till syster:
Det står en mamma och en son på perrongen och håller om varandra. Dom har stått så i fem minuter och jösses vad vackert det är.

Sms mottaget från syster:
Lika fint som när en gubbe kom och mötte sin gumma på bussen och gav henne en puss av ren lycka.





RSS 2.0