FARVÄL 2009.


Januari till Juni.



Januari. Jag åkte skridskor med Linnea och Charlotta och taggade för ett nytt år.



Vi hade myskvällar och däckade lite här och där i huset.



Februari. Mitt hår var kort och rött och vid denna tidpunkt upptäckte jag mittbenan. Nuförtiden ser man mig sällan i snebena.



Mars. Vi var på inomhusSM i Enköping och hade sovsäcksrace i korridorerna. Och vi vaknade då Helena drog ur plupparna ur våra madrasser så vi plötsligt sjönk. Sofie släpade hon ut i korridoren istället. Vi hade galet kul och jag blev matchens spelare 2 gånger. Jag var stolt och glad.



Det var midnattsvolleyboll. Mitt lag spelade uselt, men vi hade kul och vann utklädningen istället.



April. Jag och Sofia gladdes över solen och våren som började komma.



Fidde och Leo upptäckte att dammen i källaren innehöll fiskar och ville dit hela tiden.



Jag blev tillsammans med Jonas som jag spenderade sju fina månader med.



Vi var på träningshelg i Norrköping och jag skaffade mig en snygg bränna.



Jag hälsade på syster och hennes Johan i Götet och åt amerikansk frukost.



Maj. Det var nu såpass varmt att vi kunde spendera kvällarna vid sjön.



Vi hade vattenkrig med mamma. När vi låg och solade på taket så får vi plötsligt iskallt vatten över oss, mamma stod nedanför med vattenslangen. Självklart kan vi inte låta detta passera, utan vi springer och hämtar en hink fylld med vatten som vi slänger över henne.



Jag och Linnea badade i det ännu iskalla vattnet.



Vi hade spexfoto och var utklädda till hippies. Vi bjöd på oss själva.



Vi invigde taket med härligt folk och vattenpipor.



Jag åkte till Tranås för att kolla på Jonas bal.



Vi åkte på klassresa till Stockholm och åkte Insane på Grönan och traskade runt i Gamla stan.



Juni. Jag och Josephine åkte till mitt älskade London. Vi strosade runt på gatorna, fick ont i fötterna, shoppade en massa och levde på starbucks och cupcakes.



Jag köpte min älsklingsparfym från Victorias Secret som nu till min förtvivlan håller på att ta slut. Nu ångrar jag rejält att jag inte köpte ett litet lager.



Vi hade avslutningsfest för oss nior. Vi åt god mat, hade finfina nomineringar, skrattade mycket och dansade ännu mera.



Och så kom avslutningen. 9a splittrades och alla grät.



Gräset var härligt grönt och Fidde njöt av sommaren som äntligen kommit.

Där var del 1. Satan i gatan vad lång tid det tog att ladda upp alla bilder. Resten kommer imorgon, för nu ska jag göra mig iordning och sen åka till Linnea för att fira in det nya året! 2010, NU KÖR VI.

Gott nytt år !






UNTIL YOU DROP.




Detta skyndade jag att fynda igår när jag, mamma och syster åkte till Borlänge. Två vita baströjor, en klänning, ett par jeans och en bustier (tror jag det heter). Måste bara påpeka att byxorna kostade 100:- och dom två tröjorna kostade sammanlagt 140:- och det är inte illa pinkat! Iallafall, var riktigt mysigt att vara där med mamma och syster. Nu däremot ska jag klä på mig lite och sen springa ner till Linnea för lite filmmys.






FYRTAL.




1. Flora 2. My 3. Emmy 4. Emma

Fyra bloggar jag följer närmast slaviskt. Inte särskilt stora eller välkända, men det kanske är det jag gillar med dom. Dom är fortfarande härligt intima. Om man kan uttrycka det så. Två av dom skriver så jag får gåshud. Fyra av dom gör mig smått avundsjuk med tanke på deras utseende och deras garderober. Och fyra av dom vet hur man skapar ljuv musik med kameran. Tyckte bara att ni borde vara medvetna om dessa bloggar. Btw, kolla på Emmys bilder från hennes resa till Kanarieöarna (1 2 3), Floras bilder från Frankrike (här) och Mys bilder från London (här). Det är galet vad sugen jag blir på att åka utomlands. Iallafall, när jag inte har något bättre för mig så går jag igenom arkiven på dessa bloggar. Värda att kolla in.





SALE.


Hm. Det borde inte få vara mellandagsrea precis efter jul. Vem tusan har pengar då? Ja, inte jag iallafall. Och jag är grymt sugen på att skynda fynda. Attans.






ANNANDAGEN. ANOTHER DAY.




Så vad gjorde jag igår? Jo, för det mesta så satt jag i trosor och tjocktröja och spelade Assassins Creed II. Helt sinnes vad bra gjort spelet är. För att inte tala om hur roligt det är. Nästan värt att spela bara för att det är så grymt bra gjort. Iallafall, nu ska vi inte vara nördiga. Den andra saken jag gjorde igår, var att börja med idéer inför min bok. (Känns galet konstigt att skriva min bok). Det sköna är att jag faktiskt har kommit på en story som känns helt rätt. Det känns som om jag faktiskt kan skriva den. Och så har jag letat fram lite inspiration och skrivit ut, så jag har en liten hög med papper. Ska försöka börja på den idag. Om det inte går så åker jag in och sätter mig på ett fik imorgon. We'll see.






DET ÄR INTE SNÖN SOM FALLER.




Fidde var taggad inför julmys.



Det var så fint dukat på bordet och vi alla åt tills vi storknade. Min bror orkade knappt resa sig upp. Och ja, inget julbord i denna värld slår mammas. Det godaste jag vet.



Vi pratade innan julbordet, under julbordet och en massa efter. Precis som det ska vara. Vi var bara 6 stycken (för ovanlighetens skull) men det var riktigt mysigt ändå.



Syster, du är så fin.





Jag har fått ett nytt objektiv till kameran! Hej chockad tjej. Mamma sa att dom kunde betala halva objektivet om jag stod för resten, vilket jag tyckte var en bra deal. Och så helt plötsligt ligger det ett objektiv i mitt knä. Att jag fick en prenumeration på Knep&Knåp var inte heller helt fel, älskar att sitta och pyssla.

Efter att alla julklappar hade delats ut så satt jag, syster och pappa och hade en riktig pratstund. Och vet ni vad? 2010 kommer bli ett så sjukt bra år. Jag bara vet det.

Ps. Jag ska skriva en bok. Jag ska. Nu eller aldrig.












IN THE CHRISTMAS TREE.




Igår tog jag med mig hunden för att möta Linnea och Micke.



Vi bytte julklappar och Linnea fick en fin sammetsklänning. Jag fick två par örhängen, tack!



Och när jag kom hem så hittade jag mitt gosedjur som jag hade när jag var liten. En väldigt sliten kanin som heter Ninen.



Vi klädde granen med fina kulor och en massa glitter. Imorse väckte jag syster och vi sprang ner för att kolla i våra julstrumpor. Men det låg bara ett paket där det stod: Får inte öppnas förrän alla är vakna. Vilket betydde att jag och syster fick lov att vänta på vår käre bror som låg och sov. Men det var värt att vänta på. Sunes jul / Sunes sommar i en samlingbox! Tror jag ska kolla lite snart faktiskt. Sunes jul är den bästa julkalendern. Utan tvekan.

Nej, GOD JUL på er alla!












00.14


Och med detta mina vänner, så önskar jag er en riktigt god jul! Jag återkommer imorgon. Sov gott.







MAGISKT, MEN TRAGISKT.




När man helt tappat tron på världen, på kärleken. Så dyker du upp. Och du berättar saker som får mig att börja gråta. Jag börjar tro på kärlek. Tack R. Du ger mig hopp om mänskligheten.





IT'S ALL IN YOUR HEAD.






Jag har gjort ett huvudsmycke. Vad jag tycker om det vet jag inte alls om jag ska vara ärlig. Blir nog att experimentera sig fram. Gör lite olika sorter och se vad som passar och till vilka frisyrer det passar. Sen är jag sugen på att göra fler handsmycken. Och armband. Lite kreativitet helt enkelt.

Sen måste jag bara berätta. Idag var jag på övervåningen och fixade lite i garderoben när det knackar på dörren. Vilket jag inte upptäcker förrän hunden börjar hålla på. Så jag slänger på mig en tröja och springer ner. Jag öppnar dörren precis när brevbäraren var på väg att gå för att ingen kom. Denna snygga brevbärare hade ett paket som jag skulle skriva på. Så det gör jag samtidigt som jag kämpar för att inte hunden ska smita ut. Sedan går han. Och då undrar ni, vad är det för speciellt med det här? Jo, jag har nämligen bara trosor, bh och en genomskinlig spetströja på mig. Bra jobbat Lisa!





JULSKINKA.


Efter att ha sett det här så vill jag starta en egen grisfarm med lyckliga grisar som bökar runt i geggan och äter fint grönt gräs. Djurens hälsa och lycka bör alltid komma först. Och detta kan inte sägas tillräckligt ofta. Och jag slår vad om att jag inte är den enda som vill starta en lycklig grisfarm efter att ha sett detta.





ON MY FLOOR.




Så här ser mina byxor ut efter pepparkaksbak.



Och så här ser mina byxor ut efter brottning i snön. (Och så ser en nyfiken Fidde ut).

Bara så ni vet liksom.







EKANDE TRAPPSTEG, HON. (4)


Jag sa hejdå till Freja med ett löfte om att jag bara hade huvudvärk och behövde vila. Med lätta steg gick jag fram till bilen och jag kunde inte förneka hur skönt det skulle bli att få komma hem. Jag satte mig i bilen, drog ett djupt andetag och tog fram en liten spegel ur min väska. Den blåa linsen var nära på att bränna sönder mitt öga. Så jag tog ut den och hoppades att jag inte skulle kolla någon i ögonen idag, eller rättare sagt att ingen skulle kolla mig i ögonen. Iallafall inte du. Så jag bestämde mig för att inte chansa utan gasade för att komma iväg direkt.

Och självklart så hamnar jag mitt framför dig. Jag stelnar till en sekund innan jag rycker till. Men en sekund var allt du behövde. Du hade sett mig rakt i ögonen. Ditt ansiktsuttryck var allt jag behövde för att förstå att du sett, så jag åkte iväg så fort jag kunde i hopp om att du skulle tro att du sett fel.

På vägen hem så satt jag och bad till Gud för att du inte hade sett. För första gången bad jag till en gud. En gud jag inte trodde fanns. För jag visste att du skulle lista ut allt om du sett mina ögon. Och ja, för första gången var jag rädd. Jag var ensam i mitt slag, så vitt jag visste, så jag hade ingen att be om råd. Förutom Gud. Bara den lilla detaljen att han inte kunde svara.

Jag vet inte hur jag kom hem. Men helt plötsligt stod jag där på uppfarten, med huvudet någon annanstans. Jag gick inte med lätta steg, utan närmast stapplade fram till dörren. Min kära mor var inte hemma än, men när hon väl kom hem så kunde jag förutspå vad som kunde hända. Så jag tog tag om den nyinköpta whiskeyflaskan och hällde sakta ut allt innehåll i diskhon. Sedan styrde jag mina steg till mitt rum, la mig på sängen och vred upp volymen i min ipod till den grad att jag knappt hörde mina egna tankar. Men trots det så hörde jag hur mamma några timmar senare svor en våning nedanför över den tomma flaskan. Jag hörde hur hon gick till vasskåpet till sin gömma, som hon trodde att jag inte kände till.

Jag öppnade ögonen och gick fram till spegeln som stod lutad mot ena väggen. Jag synade mig själv nerifrån och upp, och tog sedan ett steg framåt. Jag stirrade in i mina egna ögon. Ett blått och ett grönt. Jag gick vidare till fönstret höjde mitt ansikte mot himlen. Den hade varit svart som natten om det inte vore för dom tusentals små stjärnorna och månen som lyste upp marken. Månen fångade min blick och jag slöt sakta mina ögon.

Det var snart fullmåne.

 

 

 


LET IT SNOW, LET IT SNOW, LET IT SNOW.




Gårdagen började med att jag färgade håret. Så nu är det en nyans rödare och jag älskar't! Därefter så gjorde jag niptwist på Wille.



Mathilda och Johan var taggade inför pulkaåkning.



Men innan vi fått på oss alla kläder så terrade vi Wille lite till.



Till slut kom vi till backen som var galet rolig att åka nerför, men alldeles för jobbig att gå uppför.



När vi äntligen kommit upp så var vi pepp för att åka ner igen.



Jag kan ju lova att vi kraschade mer än en gång.



Sen så måste jag bara visa hur det slutade när jag, syster och johan bakade pepparkakor idag. Det brukar spåra när jag och syster sätter igång. Vilket det även gjorde iår.






GANSKA VÄRDELÖST INLÄGG OM JAG SKA VARA ÄRLIG.


Men vem bryr sig? Jag är så galet taggad på pulkaåkning! Och förhoppningsvis snöbollskrig. Så nu dansar jag runt lite till denna lista. Ha en trevlig kväll, för det tänker jag ha. Ciao!





I CAN BE ANYTHING YOU LIKE.








Trots att det är runt -25 och trots att det är omöjligt att gå ut utan att frysa tårna av sig, så kan jag inte förneka att det är vackert ute. Och nån som blir lycklig av snön är Fidde, som idag hittade en liten taxvalp att leka med. Och jag klagar inte på snön jag heller, för ikväll blir det pulka/sovsäcks-race!

Ps. Jag har äntligen spotify! Jag är sist i världen, jag vet. Men vad gör det om 100 år? Ds.






THOSE WILL BE THE BEST MEMORIES.


























Bildbomb från Volleybollen i fredags. Galet vad kul det är! Semifinalen och finalen kan ju ha varit dom bästa matcherna. Folk offrade sig som aldrig förr och flög över hela planen. Och spelen var så långa att jag blev så nervös att jag knappt kunde andas.






DROWNING.




Skola och träning, det är ungefär allt jag hinner med just nu. I'll be back när allt har lugnat ner sig. Till dess taggar jag för volleyboll imorgon och jullov på fredag!




HISTORY OF LOVE.


"Once upon a time there was a boy who loved a girl, and her laughter was a question he wanted to spend his whole life answering."

"...there are two types of people in the world: those who prefer to be sad among others, and those who prefer to be sad alone."

"She
was gone, and all that was left was the space you'd grown around her, like a tree that grows around a fence. For a long time, it remained hollow. Years, maybe. And when at last it was filled again, you knew that the new love you felt for a woman would have been impossible without Alma. If it weren't for her, there would never have been an empty space, or the need to fill it."

"Then he almost but didn't say the two sentence he'd been meaning to say for years: part of me is made of glass, and also, I love you"

"
Franz Kafka is Dead
He died in a tree from which he wouldn't come down. "Come down!" they cried to him. "Come down! Come down!" Silence filled the night, and the night filled the silence, while they waited for Kafka to speak. "I can't," he finally said, with a note of wistfulness. "Why?" they cried. Stars spilled across the black sky. "Because then you'll stop asking for me."

"When I got older I decided I wanted ot be a real writer. I tried to write about real things. I wanted to describe the world, because to live in an undescribed world was too lonely."

"One day she marched around the side of the house and confronted me. "I've seen you out there every day for the past week, and everyone knows you stare at me all day in school, if you have something you want to say to me why don't you just say it to my face instead of sneaking around like a crook?" I considered my options. Either I could run away and never go back to school again, maybe even leave the country as a stowaway on a ship bound for Australia. Or I could risk everything and confess to her. The answer was obvious: I was going to Australia. I opened my mouth to say goodbye forever. And yet. What I said was: I want to know if you'll marry me."

""What about you? Are you happiest and saddest right now that you've ever been?" "Of course I am." "Why?" "Because nothing makes me happier and nothing makes me sadder than you.""

"' Mom?" I said. She turned. "Can I talk to you about something?"
"Of course, darling. Come here."
I took a few steps into the room. There was so much I wanted to say.
"I need you to be --" I said, and then I started to cry.
"Be what?" she said, opening her arms.
"Not sad," I said."

Om jag fick den här boken så skulle jag nästan börja gråta av lycka. Eller ja, jag skulle nog börja gråta. Den är ju så vacker. (History of love - Nicole Krauss)





AGAIN AND AGAIN.




Och ännu en gång har jag fallit pladask för lookbook.






THIS IS NO BRIDGET JONES.













ISCHOKLADFORMAR.




Och min sol sken in genom fönstret när jag vaknade. Min sol smekte min kind i bilen hem. Min sol tog sig igenom buskar och träd.







När jag kom hem ställde jag och mamma oss i köket, redo för julbak. Det blev chokladkola, knäck, pepparkakshus, ischoklad och imorgon adderar vi saffranskaka med vit choklad och pepparkakor till julkakssamlingen.



Julmusiken stod på och höjde mysfaktorn.





Finns nog inget godare.



Vi har nog en av dom mysigaste ljusstakarna. (Ovan och nedan).



Just nu sitter jag och mamma och väntar på Pass it on som går ikväll på Kanal5. Rekommenderar den starkt. Är underbar på alla sätt och vis. Nej, nu ska jag försöka norpa lite knäck. Ciao.






MY ONLY WISH THIS YEAR.






Igår var det sankta lucia, som firades tillsammans med familjen på Tällbergsgården där vi åt julbord (mest knäck dock), såg luciatåg och träffade trevligt folk. Efter detta åkte jag in till Leksand för att se på lussebandy. Men duktig som jag är så har jag fått för mig att det började vid tolv och när vi kommer det får vi höra att det började vid åtta. Men vi hann iallafall se finalen, vilket alltid är något. Därefter blev det att nörda lite tvspel hos pojkarna. Det var trevligt.

Ps. Jag har nog gått upp minst fem kilo efter julbordet.




YES OR NO.




Redhead. För nu är jag grymt sugen.






EKANDE TRAPPSTEG, HON. (3)


Så fort jag såg dina ögon, som var starkt gröna, så förstod jag direkt. Du var inte som alla andra. Om mina aningar stämde så var du mer lik mig än vad du visste för tillfället. Så jag tog min chans när du blivit knockad och smet ut ur salen. Det slog mig, att jag nu skulle bli tvungen att göra allt för att du inte skulle upptäcka det jag nyss upptäckt.

Mitt namn är Paulina Svensson (originellt, jag vet). Jag är tjejen som killarna vänder sig om efter för att ta en extra titt. Jag är tjejen som har bäst betyg. Jag är tjejen som kan vara naturlig i vilket sällskap som helst. Med andra ord, jag är hon som alla tjejer antingen hatar eller älskar. Alternativt både och. Hannah och Freja var dom två som alltid fanns vid min sida, varje dag. Men inte ens dom visste om min hemlighet.

Skolklockan ringde, så jag ökade farten och närmast flöt fram till naturkunskapen. Där jag stannade utanför dörren till klassrummet. Tänk om du var där inne? Hur skulle jag kunna undvika dig i ett litet, instängt klassrum? Men å andra sidan, hade jag ens ett val? Så jag drog helt enkelt ett djupt andetag, rättade till en hårslinga som kittlade min kind och steg över tröskeln. Men du var inte där. Lättnaden fick mig att le tills jag trodde att kinderna skulle spricka och jag slog mig ner bredvid Freja.

- Ojdå, får man fråga varför du är så glad?, sa hon och liksom glittrade med ögonen som bara hon kan.

- Det är en bra dag helt enkelt.

Men lika snabbt som mitt leende byggts upp, så föll det isär igen. Hade du gått hem på grund av smällen, eller på grund av mig? Rädslan fick min hud att sakta knottras. Tänk om du visste? Jag försökte skaka av mig den obehagliga känslan och återgick till naturkunskapen. Det var säkert inget att oroa sig för. Men trots det fanns en liten, liten klump i halsen kvar.

För mycket står på spel.

 


LOVE/HATE







DEG, MJÖL OCH VITA KLÄDER.




Idag bakade vi ärtbulla som vi alltid gör innan jul. Och eftersom jag slutade halv tolv idag så hann jag vara med! Systers fötter ovan.



Nybakad ärtbulla med smör och julost. Det är det inte mycket som slår!







Tredje och sista degen (liten va?).



Denna bilden tog jag mest för att visa våran bamsedeg och mammas söta förkläde med en snögubbe.



Inget äkta julbak utan mjöl!






AD IT HAS ONLY JUST BEGUN.






Adventsstjärnorna hänger i varje fönster, om inte en adventsljusstake redan tagit platsen. Ett gäng julklappar ligger i min soffa under en handduk. Mina julrim ligger i ett kuvert och några är skrivna på baksidan av kvitton (och på själva kuvertet) då jag inte haft något bättre i närheten. Pepparkakshuset ligger nere i köket och väntar på att bli smyckat med kristyr och nonstop. Exakt två veckor kvar idag.

Ps. Är det bara jag som precis upptäckt att kuvert är ett väldigt fult ord att skriva?





VI DRAR ETT STRECK ÖVER DET FÖRFLUTNA.


Btw, Ekande trappsteg kan ta sig därbak. Jag såg hela novellserien framför mig, när den helt enkelt kraschade. Jag vill nästan inte kännas vid den längre. Så good bye. Ny novellserie kommer när skolan har lugnat ner sig lite. I promise. (Vad är grejen med de engelska fraserna?) Aja, nu ska jag sova. Och tills vi möts igen.. take it easy.





YOU TOLD ME ONCE, BUT I FORGOT.




Jag känner mig alldeles tom ibland. Som om lungorna har gjort sig av med all luft. Som om hjärtat inte är något mer än ett tomt påskägg. Ibland känns det som om hjärtat hoppar över ett slag och jag blir tvungen att kippa efter andan. Tom. Det är jobbigt att känna sig så.

Jag sover alldeles för lite och kämpar ständigt för att hålla ögonen öppna. Min kropp är inte van vid all träning och jag blir helt slut. Den vill inte alls samarbeta vid vissa tillfällen. Vi har plugg ända upp till öronen och jag är ute i sista minuten som vanligt.

Jag saknar mina underbara vänner. Och jag hatar att jag har svårt att hitta tiden. Men jag är så otroligt tacksam för er ska ni veta. För utan er, som sätter ett leende på mina läppar om dagarna, så vet jag inte vad jag skulle göra. Tack till dig som får mig att stå ut mattelektionerna och som håller mitt humör uppe. Tack till dig som finns kvar, trots att du fått lyssna på mig många gånger. Vet inte vad jag skulle göra utan dig. Tack till dig som bara fanns där för mig, när jag bara behövde sällskap och när mina ögon var svällda. Tack till dig som lånade ut din famn till mig. Jag menar det verkligen, ni (och många fler) vet inte hur otroligt mycket ni betyder. Det är ni som gör att mina ben orkar stå.

Jag kanske är tom då och då. Men vem vet, tiden kanske läker alla sår?






MONDAY, TUESDAY, WEDNESDAY AND THURSDAY.




Då jag är en master in disguise på att tappa bort smycken (speciellt örhängen) så tog jag helt enkelt ett långt halsband och hände upp alla örhängen. Hur länge detta håller får vi se. Jag gillar't iallafall.



Sen kan man ju diskutera hur lätt det är att skriva en uppsats med en hund i knät. Jag satt och skrev när Fidde plötsligt hoppade upp. Men klar blev jag iallafall! Nu är det bara (vadå bara?) 2 inlämningar, 2-3 prov och ett stort rollspel kvar. Någon som har några riktigt starka sömnpiller så jag kan skippa denna veckan? Eller så röstar jag för att vi helt enkelt tar bort veckan ur kalendern. Hoppar över vecka 50. DET gillas starkt.

Frågan just nu är varför jag inte sover.





SVERIGES MYSIGASTE GRAN.




Det här kan vara det mysigaste. En stor gran står mitt i Tällberg med ljus precis som alla andra. Men sen upptäcker man att att det hänger röda julgranskulor i den, större än mitt huvud. Stjärnor som hänger i varandra. Och så en stor guldig julgransstjärna i toppen. Det är som om någon har tagit en innegran och ställt den ute. Ska ta bättre bild när det är ljust ute.

Förresten, idag lyckades jag köpa alla julklapparna på två timmar. Två. Det måste vara världsrekord av något slag.





OVER AND OUT.


Har inte lust att gör nånting just nu. Ingenting alls. Inte Knep&knåp som brukar hjälpa. Ingen fantasi till novellserien. Har inte ork att sätta på tvn. Vill inte ligga och lyssna på musik. Ingenting. Känner mig rätt värdelös just nu faktiskt. När jag ändå håller på och klagar liksom. Over and out.





JOSEPHINE ÅKERBLAD.




Du är det bästa jag någonsin haft. Vi har gått igenom allt tillsammans. Vi har skrattat oss igenom ett flertal kvällar. Vi har hållit varandras händer och torkat varandras tårar. Vi såg varandra lära sig gå. Vi var dom coolaste ungarna på dagis. Vi har sett till att våra föräldrar har haft händerna fulla både natt och dag. Vi har målat våra ansikten med rött läppstift. Vi har låtsas läsa pappas travtidningar, trots att vi inte kunde läsa. Vi lekte tuffa tjejer på Tällbergsgården. Vi har åkt snowracer till den gräns att du fick en spricka i svanskotan. Vi lekte med barbies till den gränsen att de nästan fick slitmärken. Vi har åkt moppe och tagit slut på skolans förråd av hockeyhjälmar.

Och vi åkte till London för att se Britney Spears. Vi gick på Oxford street i fyra timmar. Vi missade vår station och hamnade i Bookham, mitt i ingenstans. Vi hade slagsmål med tidningar på tåget. Vi shoppade upp alla våra pengar. Vi blev stammisar på Starbucks. Vi åt alldeles för många cupcakes. Vi hoppade på en buss till Kingston utan att riktigt veta vart vi skulle. Vi träffade trevliga människor. Vi fick minnen för livet. Jag hade inte velat åka dit med någon annan.

För Josephine, tro det eller ej, men utan dig är jag inte riktigt hel. Vi har kommit ifrån varandra många gånger, men alltid hittat tillbaka. För det är helt enkelt meningen att vi ska göra stan osäker. Det är det vi är bäst på. Och jag saknar dig. Jag saknar dig så det gör ont i hela mig.

För du är en sån som lägger din jacka över en när man har somnat på flyget och ser till att man inte fryser. Jag vet inte vad jag skulle göra utan dig.

Jag älskar dig helt enkelt.





AT MIDNIGHT.




Och jag är så trött att jag knappt orkar hålla ögonen öppna. Så godnatt gott folk.





GODMORGON OCH GODNATT.

 

 

 

 


IT'S ALIVE IN YOU.










FIRST OF DECEMBER.






Hur bra tajming är det inte att det fryser på och blir lite snö samma dag som det är den första december? Julkänslor till tusen säger jag bara.

Just nu känns det som om min rygg har gått av, men enligt tränaren är det bara träningsvärk i muskler jag aldrig tränat förut. Där ser man. Förövrigt så kan nog jag vara en av dom mest glömska människorna på denna gjord. Igår glömde jag båda mina skåpsnycklar (har en extra) och idag glömde jag både sportbh och träningsskor. Good job Lisa! Men vad kan man göra? Och just nu önskar jag att jag hade en chokladkalender. Hur mysigt vore inte det? Förresten, om julkalendern iår inte är lika bra som Sunes jul (vilket jag tvivlar på), så tänker jag inte ens försöka titta. Sunes jul är grejen. En skopa skratt i varje avsnitt.

Nej, nu ska jag in i duschen i hopp om att bli lite fräsch samt få mina muskler att slappna av lite. Det behövs!





RSS 2.0