Back to square one.


När jag började blogga och lägga upp fotografier jag tagit så visste jag inte hur man gjorde för att få bilderna stora. Därför ryker många tidigare (från juni~september) och så lägger jag upp dom i större format under veckan. Nu tänker jag däremot bjuda på den bättre versionen av Hope and glory. Lyssna och njut.





DU SKA INTE TRO DET BLIR SOMMAR...








..Ifall inte nån sätter fart.





LYKKE LI.




For you i keep my legs apart, and forget about my tainted heart.





Between the lines.




Denna låt har jag spelat om och om igen. Tycker den är riktigt skön. Förövrigt så missade jag Earth Hour. Nedrans.

Ikväll somnar jag med ett leende på läpparna. Bara så ni vet.


Art in words.








Jenny Holzer.

Jag får gåshud.




Volleyboll by night.










Vad kan jag säga? Det kallas att bjuda på sig själv. Volleybollen förlorade vi stort, dock vann vi pris för bästa utklädnad och visst är vi snygga? Kvällen var den bästa på länge och det blev många skratt. Jag somnade vid 3 och vaknade vid sju, så det var en pigg Lisa som gick till skolan på fredagen. Men det var det värt! Puss




Give me the night.




Nu sticker jag på midnattsvolleyboll och jag är taggad till tusen!




THOSE LAUGHING DAYS.








Dagen startades med nationella i engelska (uppsats). Vilket skönt nog gick helt okej! Och på grund av att två lektioner var inställde så slutade vi vid härliga 11.50. Så jag drog med mig Jenny till leksaksaffären för att köpa grejer inför imorgon. Vi har nämligen midnattsvolleyboll mellan 21-02, så vi ska klä ut oss. Inte lite pepp jag är! Lägger upp bilder imorgon. Sedan kollade vi på musikskolans lunchkonsert och Linnea som spelade (den människan är inte riktigt klok på piano) och begav oss sen till Siljan för fika, skratt och mys. När vi kom hem bakade jag och Linnea muffins, samt pratade och fnissade som bara vi kan.

Och just nu sitter jag bara här och längtar till morgondagen. Nej, nu ska jag leta fram lite kläder till imorgon. Puss!


A LITTLE BIT OF EGYPT.







Jag saknar det.






Blodsband.




Jag har spenderat dom senaste 50 minutrarna med att prata i telefonen med syster. 50 ovärderliga minutrar med bara systerystersnack. Jag älskar dig.





SOMMARENS SISTA SMAK.




Det var sommar, mitt hår var blont och min kropp var sönderbiten av myggor. Ibland är det svårt att tänka sig sommaren när den ligger begraven under 2dm snö. Dagen har varit riktigt bra och jag har skrattat rejält. Det har varit en dag som jag gärna återupplever igen! Fick även träffa Malin idag, även om det bara var en snabbis. Jag säger bara en sak, pirr i magen.

Jag saknar syster. Jag saknar att ligga uppe sent på kvällarna och prata om allt. Verkligen allt. Jag saknar min andra halva.




IT'S A-A-AMAZING.




Bilden kan nog beskriva hur jag har känt mig på senaste tiden. Pilen har vilat på Ostadigt alldeles för mycket. Men det börjar vända nu. Så förhoppningsvis blir det lite gladare inlägg i framtiden och jag har lovat mig själv att jag ska börja dra med mig kameran vart jag än går. För jag har upptäckt att vissa stunder, människor, minnen är ovärderliga. Och när jag blir gammal och senil så ska jag sitta och minnas allt bus i mina ungdomsdar.

Helgen var, hm, viktig. Lärdomsrik. Jag hade det underbart med dom allra bästa, samtidigt som jag insåg ett och annat. Men som sagt, jag är på väg!

Förövrigt så upptäckte jag att det snöade imorse när jag vaknade. Vad det värsta är? Det snöar fortfarande.




All this time.




So you screwed up? You're gonna be okay.



WANNABE POPART.







SNÖN SMÄLTER.




Idag var jag och Sofia busiga. Åh, Sofia du är rätt bra ändå. Jag är glad att vi hittat varann. Även Oskar var lite busig han med. En härlig dag helt enkelt. Ikväll blir det OCmaraton, säsong ett. En klassiker som aldrig blir fel!

Förresten, jag rekommenderar er att lyssna på den här låten. Den är härlig och jag blir glad av den.




Like a flower in the snow.


Inlägget under är fortsättningen på min novellserie. Det var alldeles för länge sen jag skrev och jag blev alldeles glad när inspirationen knackade på. Resten av novellserien finns under kategorin "Novell". Logiskt nog.


OCH DET ÄR NU HISTORIEN SLUTAR. (10)


Trasig. Inte som ett krossat glas eller en avbruten kvist. Trasig som en tavla där delar av färgen är borta. Som slitits bort, bleknat och försvunnit. Man kan måla över dessa partier med ny färg, men det blir aldrig riktigt samma sak. För man kommer alltid se att tavlan inte är hel. Trasiga delar har blivit ersatta med ny, plastig färg. Och den blir aldrig densamma igen.

Vi satt i soffan vi två. Jag liggandes i ditt knä. Tvn rullade och visade någon realityshow, men jag bara stirrade tomt mot skärmen. Jag hade inget riktigt grepp om verkligheten. Jag tittade utan att verkligen se och jag hörde att dom pratade, men allt lät som ett främmande språk. Du smekte försiktigt mitt hår och jag hörde varje andetag du tog. Jag kunde känna oron du utstrålade. Likt en CD med hack i, återupplevde jag gårdagen. Snabba flashbacks. Minnena sprang förbi mina ögon, upprepades och liksom retade mig. Jag kunde blunda och allting blev svart för en stund innan bilder fästes inuti mina ögonlock. Jag kunde stirra rakt in i väggen, medan skuggor spelade upp gårdagen för mig. Jag kunde fortfarande känna hur killarnas blickar såg på mig. Dom var överallt. Dom kröp under skinnet på mig och hur mycket jag än duschade så fanns dom kvar. Jag var nära inpå att försöka riva upp huden. Försöka få tag i känslan och allt som satt kvar.

Du lyfte mitt huvud och ställde dig försiktigt upp. Dina oroliga ögon fästes i mina och du satte dig på huk framför mig. Jag kände mig hjälplös.

- Jag mår bra.

- Du ljuger.

Jag kunde inte ljuga för dig. Och även om jag försökte, så talade mina ögon om sanningen. Jag kände mig.. tom. Som om världens alla känslor var inom mig, men ingen av dom gav sig till känna. Jag kände ingenting, samtidigt som jag nästan sprack av allt inom mig. Jag vet inte hur länge du bara satt där och kollade på mig. Länge. Innan du tillslut la dig bredvid mig, kysste mig på pannan och bara fanns där. Ifall jag skulle behöva dig. Och det gjorde jag. Du kände mig knappt, samtidigt som du kände mig bättre än någon annan.

Du var tryggheten fångad i en mänsklig kropp.





The spring breeze.








Mys med Sofia idag vilket innebar kladdkaka och film. Mys! Fick även några väldigt bra nyheter, haha! Förövrigt så mår jag så där läskigt bra igen. Och som resten av Sverige måste jag kommentera något som är av stort nyhetsvärde. Våren är officiellt här! Det må vara snö, slask, nollgradigt och blåsigt ute. Men när solen skiner är det inget som hindrar alla från att dra på sig solglasögonen och vårjackan. Nu är det på gång. Puss.




Save tonight.




När jag stod och väntade på bussen var himlen blå och fåglarna kvittrade runt omkring. Jag tror våren äntligen är på väg!



Ibland kan vårat tak vara en mysig plats. Där ska deifinitivt mer tid spenderas. Jag tänker sommarkvällar, jordgubbar och dom finaste.




Ghosts that broke my heart before i met you.


Idag bjuder jag på två klipp. Den översta ska ni endast lyssna på. Laura Marlings texter är underbara och själva låten är otroligt mysig. De understa ska ni titta på. Se budskapet. För det är galet vad videon är bra. Den går rätt in i hjärtat. Vacker.



Lover please do not, fall on your knees
its not like i believe
in everlasting love.




This world is just illusion trying to change you.

I'M DOWN ON MY KNEES.


Jag vill skriva djupa texter som fäster er likt nålar i ögonen. Jag vill vara mystisk, mörk, djup och allting som hör till. En sån människa man inte riktigt förstår, men som inspirerar en och fångar en till man nästan går sönder. Jag vill blotta mig till det yttersta, få er att verkligen se. Riva upp bröstet, slita ut mina revben och visa vad som får mitt hjärta att slå lite hårdare. Gräva ur mina ögon och lämna kikhål så ni ser mina tankar. Blottlägga min själ till det yttersta. Tänja alla gränser och gå steget längre. Jag vill måla med ord, uttrycka känslor i ord. Lycka, hat, kärlek, djup. Jag vill ta fotografier som säger mer än tusen ord, som fastnar i era ögon. Jag vill vara nånting mer. Och jag vill visa er allt jag inte kan visa er.

Little Jesus, are you watching me?





Gonna get robed and raped.




It's a fucked up world.

Uppdateringen är kass och hur det går med novellskrivandet ska vi inte tala om. Men förhoppningsvis har ni mer tålamod än mig, för jag blir galen på att inspirationen försvann likt luften i en sprängd ballong. Puss.




TAKE A BREATH.




Mys igår med Emma, Josephine och Carro. Wok och glass till Melodifestivalen som var en stor besvikelse. Hur kunde Snälla snälla komma tvåa? Men det blev mycket skratt ändå, så som bara tjejer kan. Vi diskuterade även sommaren, resor och konserter, och jag kan inte förneka hur mycket jag längtar. Sen satte sig Emma vid pianot och jag önskar att jag kunde spela. Piano är så galet vackert.





Dancing in the dark.




Igår tog Nea min Ben and Jerrys-oskuld. Bilden bjussar jag på. Som sagt, igår var det SBN med Nea, Erika och Bea. Det var riktigt kul även om man blev lite besviken, dock måste kvällen göras om! Ikväll blir det mys med Emma, Josephine och Carro. Det är galet vad fina tjejer jag umgås med denna helg.




YOUR SONG.




The gift is my song and this one is yours.
You can tell everybody, that this is your song.
It may be quite simple but, now that is done.
I hope you dont mind, i hope you dont mind.
That i put down in words.


How wonderful life is,
now you're in the world.






Himlen är oskyldigt blå.










1. Promenad med Fidde. Söthunden dök ner i snön med huvudet före.
2. Jag är kär i Tobias tröja och denna låt.
3. Idag skymtade gräset fram under 3 dm snö. Vårkänslorna pirrade ända nere i tårna.
4. Ibland är ändå världen rätt vacker.




WHAT ARE YOU SO SAD ABOUT? LIFE. WHAT'S LIFE THEN?




Mysdag rakt igenom. Vinter och snö i all sin ära, men nu är det väl ändå dags för vår?






Why the hell it mean so much to me.




Idag sken solstrålarna in genom fönstret. Jag låtsades att det var sommar och dansade till denna låt. Det är galet vad bra jag mår just nu.

(Å andra sidan, hur kan man inte bli glad när man hör denna låten?)

INNOCENCE.







SM.












Oförglömlig helg. Min kropp tar död på mig och hela jag skriker efter sängen och sömn. Berättar om helgen imorgon. Puss.




Allt är en version av något annat.




 Min fredagskväll består av packning och plugg. Imorgon klockan sju bär det av till Enköping och SM med favoriterna. Mina nerver har börjat sätta igång och jag vill inte ens tänka på hur nervös jag kommer vara imorgon. Men jag laddar med sömn och vitaminer. Det är bara att hålla tummar och tår! Vi hörs igen på söndag kväll, beroende på hur pigg jag är. Puss!

The man who said "I'd rather be lucky than good" saw deeply into life. People are afraid to face how great a part of life is dependent on luck. It's scary to think so much is out of one's control. There are moments in a match when the ball hits the top of the net, and for a split second, it can either go forward or fall back. With a little luck, it goes forward, and you win. Or maybe it doesn't, and you lose.
Woody Allen





Cant blame me for trying.




Fördjupningsarbete i hemkunskap. Fördjupning i NO. Författarpresentation. Uppsats om ens favoritkonstnär. Uppsats om ens musikhistoria. Detta ska vara gjort innan påsk.

SM i helgen och nerverna börjar ge sig till känna. Dock ska det bli grymt att få åka iväg med tjejerna igen. Räkna med att de kommer dyka upp bilder! Puss.




Levande bilder.


Jag hade tänkt bjuda er på en film denna kväll. Med lite smått och gott. Men mobilen valde att inte funka, så den dyker förhoppningsvis upp imorgon. Dagen har varit som en berg- och dalbana. Dock en ganska rolig sådan. Fast det faktum att jag har sovit dåligt i flera dagar börjar komma ikapp mig.

Vad jag borde göra; Duscha, plugga och sova.
Vad jag kommer göra; Duscha, Grey's och somna lite, lite för sent.




Something different.











OCH VÄRLDEN HÅLLER ANDAN.






Fullspäckad vecka, bättre blir det inte. SIM i helgen (svenska inomhus mästerskapet) och jag är taggad till tusen. Dock har jag högar av plugg som jag behöver ta tag i, sova får jag göra nästa vecka. Det är förändring på väg, bra förändring. Jag känner det nere i tårna. Kanske blir Falun i höst trots allt? Hm. Gymnasieångest. Är jag den enda som känner så? Nu ropar matteböckerna på mig. Puss!




SNURRA MIN JORD, IGEN.




Jag stod ensam i mörkret och låtsades att du var min.





BREV TILL HAN EN TRAPPA UPP, NI VET.













RSS 2.0