OM EN MINUT, OM EN SEKUND.


Rummet var nästintill mörkt. Den enda ljuskällan var de få solstrålar som höll sig fast vid jorden. Vi var nio stycken som låg i små högar i rummet. Några i soffan, andra i sängen och så några på golvet. Du och jag låg på golvet. Jag vet inte hur det gick till, men när jag vände mig om så låg du plötsligt där. Alla sov runt omkring oss, någon snarkade svagt i sängen bakom mig. Dina ögonlock var stängda och du andades djupt. Jag undrade vad du drömde om. Om du drömde överhuvudtaget. Jag låg i flera minuter, minst tio, och funderade på om jag skulle våga röra dig. Det kliade i fingrarna, de gjorde nästan ont av längtan av att känna din hud mot mina fingertoppar. Men tänk om du vaknade? Hur skulle jag kunna förklara varför mina fingrar vilar mot din hud? Men ändå. Jag måste få veta. Måste få känna.

Jag sträckte sakta fram handen och mina fingrar nästan skakade. De rörde försiktigt din kind och du rörde dig inte, så jag lät dem sakta smeka din kind och ner till halsen. Jag undrade hur dina hals smakade, hur det skulle vara att få kyssa den tunna huden. Fingrarna fortsatte över din axel och ner på din arm. Här var huden spänd, men samtidigt len och jag kände musklerna som mörkret dolde. Kände hur blodådrorna var som olika floder ner mot din hand. Undrar om jag vågar? Nej. Fast jag måste. Du sov fortfarande, så jag tog modet till mig och flätade försiktigt in mina fingrar i dina. Lät dem vila där en stund, innan jag lät min tumme smeka din hand. Jag följde dina konturer med blicken och insåg sedan att du inte sov. Du var fullt vaken och din blick var fäst på mina ögon. Modet svek mig och jag drog till mig handen som om jag bränt mig. Allt jag velat säga försvann med dem sista solstrålarna. Jag kunde inte ens förklara varför min hand några sekunder tidigare hade befunnit sig i din hand. Mina ögonlock slöt sig och jag bestämde mig för att om jag somnade nu så skulle jag tro att det här bara varit en dröm imorgon.

Men jag kunde inte somna. För helt plötsligt började mitt hjärta slå hårt i otakt. En varm hand vilade mot min kind, formades efter min kind. Jag öppnade ögonen igen. Du var så nära. Jag kunde känna hur dina andetag värmde min hud allt eftersom du kom närmare. Till slut var du så nära att jag kunde känna dina läppar mot mina, även om beröringen var lika lätt som en fjärils vingslag. Din hand sänktes ned mot min hals och du kollade mig i ögonen. Och i samma stund dina läppar kysste mina var det självklart. Det var en dröm. Inget annat än en dröm som krossade marken jag låg på, ersatte den med ett vitt, fluffigt moln svävandes på en blå himmel. En dröm.

Kyssar. Kyssar. Kyssar.

Klockan? 09.14. Ögonen öppnades försiktigt och jag såg alla kroppar som låg i sängar och soffor runt omkring mig. Påmindes om drömmen jag hade inatt. Log. Fin dröm, väldigt fin. Virar in den i ljusblått presentpapper och gömmer den inom mig, kan vara bra att ha när dagarna är gråa.

Ett andetag bakom mig får mig att inse att jag inte bara har någon bakom mig, jag har även någons hand i min. Någon drar mig intill sig (naken hud mot min) och någon kysser mig i nacken.

Kan man drömma även om man är vaken, eller kallas det då för verklighet?

 

 

 


Kommentarer

Släng en kommentar här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-post: (publiceras ej)

URL/Bloggen din:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0