Ex Animo.








Om exakt två veckor är det min tur! Lyckan är obeskrivlig.

Och imorgon skriver jag mitt sista prov för hela gymnasietiden. Vad kan jag säga? Snart är det bara festen kvar.





Energin försvann för att ta en semester någonstans.


Trött på den här känslan. Den suger ut all energi ur kroppen och jag orkar inte mer. Jag är orkeslös och försöker ta mig från den ena dagen till nästa. Trött på den här känslan.

Den här känslan av att inte duga.

Jag är trött på ensamheten som numera är mitt ständiga sällskap. Trött på lärare som säger "du kan bättre", jag instämmer och får dåligt samvete, för jag orkar ju inte göra bättre ifrån mig. Trött på att inte hinna träna så ofta jag vill, för jag vill bli bättre, starkare och utvecklas. Vill träna med laget och umgås. Trött på att alla blir arga för att träningen inte hinns med eller på att jag gör fel. Trött på att jag alltid gör fel i andras ögon. Tror jag gör rätt men det gör jag inte. Långt ifrån.

Trött på att aldrig räcka till eller duga i andras ögon.

Är det så konstigt att jag räknar ner dagarna till avresan till andra sidan jorden? En ny start. Ett nytt kapitel i en ny stad med nya människor.

Jag duger. Inom mig vet jag att jag visst duger och att jag faktiskt är tillräcklig. men ibland känns det som om alla vill visa att jag har fel. Men jag duger och jag är tillräcklig.

Jag är tillräcklig.



Bara det är ärligt.


Min fina vän Felicia la ut denna krönika av Michaela Forni på sin blogg. Jag kan inte annat än att publicera den jag med, den går rakt in i hjärtat.

Att skratta mycket är det viktigaste i livet - det vet ni va?
Jag skulle kunna skriva tusen sidor om skrattet. Ni vet att utseende är totalt oviktigt va? Det betyder ingenting egentligen. Vill ni veta vad som är viktigt på riktigt? Det enda som betyder något är ditt skratt. Det är källan till all lycka, alla endorfiner, alla magmuskler. Det är ditt skratt som tar dig till beach 2012 och beach 2048. Skrattet är beviset på allt äkta. Det är det som ger dig vackra rynkor runt ögonen när år av skratt gjort sitt och det som gör att du känner värme i hjärtat på ålderns höst. Om du är rädd för att skratta har du förlorat livets viktigaste gåva.
Jag har en vän som säger att hon skrattar som långben och en annan som bränner av det klassiska gris-skrattet när något är riktigt roligt. Jag älskar dessa så oerhört mycket. Det finns så mycket personlighet i ett skratt när det är på riktigt. Jag klarar inte av tillgjorda skratt. När du tänker på hur du ser ut eller låter när du har roligt eller är glad, då måste du sluta omedelbart. Det spelar ingen roll om du anser ha dig en för tunn överläpp, för mycket tandkött som syns eller tänder som ramlar över varandra. Ditt skratt symboliserar inte yta eller utseendefixering, det symboliserar enbart glädje och ju högre och fulare du vågar skratta, desto gladare kommer du att bli.
Jag såg filmen "En dag" för några dagar sedan när en av huvudkaraktärerna är tillsammans med en tjej som inte skrattar för hon tycker att hennes ansikte är fult när hon skrattar. Det var det mest korkade jag någonsin hört. Jag har aldrig sett en människa vara ful i ett leende. Jag har bara sett människor vara glada i dem. Klädsamt och fruktansvärt vackert glada.
Jag brukar alltid säga att bra människor skrattar högt. Det är sant. Man kan höra ett klingande skratt på avstånd och veta att den människan ska jag ha med att göra. Det här är en varm person. Jag säger inte att det är en krävande egenskap för att vara en god människa, men de som skrattar högt brukar generellt vara gjorda av värme. Själv skrattar jag väldigt ofta helt tyst - det är för att jag inte får luft och inte kan andas för något är så roligt. Så kan man också göra. Bara det är ärligt.
Glöm inte bort att skratta mycket. Våga skratta mycket, ofta och högt. Gör saker som får dig att skratta och le mot dina medmänniskor på gatorna. Vi har bara ett (herregud så klyshigt men ändå) liv och det är dessutom inte så långt så passa på att verkligen våga leva. Titta tillbaka på bilder från dina ungdomsår när du ligger på dödsbädden och bli varm inombords för att där står en ung du och fullkomligt sprudlar.






Bästa.


Gårdagen spenderades först med mina fina tjejer, sedan blev det en snabbvisit hos pojkvännen innan jag begav mig hemåt. Vid elva, då kvällen bara börjat för de flesta, låg jag och sov. Är nu i Enköping och två matcher ska spelas (och vinnas). Återkommer med lite bilder från gårdagen sen! Adjö.


RSS 2.0